Det blir inte mer än så här.
Den hotfulla stämningen har lagt sig och nu har de flesta somnat om.
Jag har fått ett par nya riktigt goda vänner här, men de flesta är rena idioter.
Inga jag kommer sakna alltså.
Det var det det.
fredag 27 mars 2009
Liveblogg från X2000
Vi börjar närma oss Södertälje och några i gänget ska av.
Andra snackar om att dra vidare, "sen i kväll", vilket skitsnack.
Ingen av de här kommer ju att dra vidare i kväll. De lurar bara sig själv.
Liveblogg från X2000
Uppenbarligen har vårt taffliga försök till kortspel rönt visst intresse bland de andra djuren. Nu har både fjädrar, fiskar och kött vaknat till liv.
Och alla har förstås en åsikt.
Lite märkligt med tanke på att ingen av dem verkar ha sett en kortlek innan.
Nu fattar jag varför de här sitter i en separat vagn.
Liveblogg från X2000
Vi spelar Chicago här, jag, anden och ormen.
Mycket kan man säga om djur, men inte fan är de bra på kortspel.
Till att börja med så kör man ju till 52, och jag föreslog i min enfald köpstopp på 40.
Tror ni nån fattat något?
Nä, precis. Och att man ska försöka samla på sig flera av samma valör, t ex fyra nior, eller fyra knektar, så att man får ett stick – inte ens den grundläggande regeln verkar ha gått in.
För de här två pajasarna verkar det mest handla om vem som kan sprida korten runt golvet på det mest effektiva sättet.
"Nä, det är bara två poäng för spel", hör jag mig själv säga för vilken gång i ordningen jag vet inte!
Liveblogg från X2000
Jag vill passa på att presentera två nya bekantskaper här i boskapsvagnen.
Anden har ni träffat. Haha, han är riktigt cool faktiskt. Har varit i Norrköping visade det sig och skulle egentligen åkt med ett annat tåg, men det var försenat.
Vi har också fått sällskap av en orm.
Jag vet inte ... han säger inte så mycket. Verkar gilla att ligga still. Absolut inget ont i det. Men jag undrar vad han får ut av vårt umgänge.
Jaja, bäst att spela med bara.
Liveblogg från X2000
Hur konstigt är det inte när gås en vill låna femhundra spänn "med kort varsel"?
Jag är osäker på han ens vet vad kort varsel innebär. Och vad exakt räknar han som kort? Det kan ju dröja en evighet innan jag ser den här sedel igen. Och fan vet om jag ens får tillbaka den.
Jag försökte lite artigt fråga vad han skulle ha den till, det finns ju ändå inget att köpa i den här vagnen.
Då fräste han bara mot mig.
Liveblogg från X2000
Nu har det verkligen skenat iväg. Två silkesapor hade rullat ihop sig till ett klot och drev runt som en jäkla flipperkul här i vagnen. Jag fick omgruppera. Sitter med ryggen fri nu. Mycket bättre.
Liveblogg från X2000
Det är verkligen pressad stämning här nu, jag får skriva lite tystare för det verkar som att de båda kombattanterna är jävligt stressade nu. Minska misstag och jag vete fan vad som händer.
Vänta ... nu saktar vi visst in ...
Liveblogg från X2000
Uppenbarligen har det blivit någon slags konflikt här mellan kaktusugglan och en mås.
Det är den gamla vanliga historien om ditt och mitt, kryddat med lite kärlek tror jag mig ana.
Liveblogg från X2000
Tror vi börjar närma oss civilisationen igen.
Djuren skruvar på sig lite vant men obekvämt. Som om de vet något.
Vi får se om det stämmer.
Liveblogg från X2000
"Sitter det någon här", frågar jag en and som brett ut sig lite väl generöst över en tröskel som får fungerar som tillfälligt ryggstöd.
Jag får inget svar.
Han (eller hon, jag vet inte, tror inte det är kutym att ta reda på heller) kastar en tom blick mot mig och återgår hastigt till sitt igen.
Jag tar det som ett ... ja, med löfte om att vi kan dela.
Vi är försenade också.
Liveblogg från X2000
Det blev för mycket.
En av tanterna började skojprata danska.
Jag befinner mig nu i boskapsvagnen i stället, bland några getter (ser inte hur många), en uggla och en kalv.
Det är mycket lugnare här.
Lite dålig uppkoppling bara.
Över och ut för Livebloggen.
Liveblogg från X2000
Har man druckit en öl till lunch och följt upp med kaffe, ja då vet ni resten.
Toa.
Tågtoa.
Kanske den äckligaste av alla offentliga toaletter.
Men den är långt ifrån lika äcklig som de här finnarna som nu helt tagit över bistrovagnen.
Jag hoppas att de pratar skit om mig.
För då är det här något värt.
... Nu kom en till också.
Liveblogg från X2000
Från början var de sju.
Sju fnittriga finnar.
Sen har de blivit fler.
Nu är de uppe i nio.
Nyss kom en man in också och sa något på finska.
En tjock tant skrattade.
Sen gick han.
Och de ändå lyckats blivit tio.
Stuck in the middle with sju påstrukna finnar-bloggen
Linköping–Stockholm.
Det tar cirka två timmar med tåg.
Och ett helt liv.
Tystlistan livebloggar från X2000, i en bistrovagn full av finnar.
Fulla finnar.
Fulla tant-finnar.
fredag 13 mars 2009
För evigt tyst
Listvänner!
Succésagan "Internationella snicksnackare genom världshistorien" rullar oförtrutet vidare. Denna gång tar gästskribenten "J" oss med på en hisnande resa i tid och rum.
Människosläktet har begåvats med en och annan profil genom åren. En del stannar kvar i våra medvetanden, andra lämnas åt glömskans mörka bakgård. Tystlistan har bestämst sig för att det senare inte ska ske med Alice Auma.
Här har vi att göra med en feministernas egen häxtorped, kapabel att få var och en att känna sig som en mänsklig kanonkula.
Alice föddes 1956 och kom tidigt i kontakt med en värd dit vi vanliga dödliga oftast nekas tillträde. Hon blev ett andemedium (sug på den Gudrun Schyman!) och startade i mitten av 80-talet ett uppror mot Ugandas ogudaktiga regering. Med detta ville hon förebereda för det tusenåriga, kristna riket (sug på den Göran Hägglund!). Följaktligen namngav hon sin armé till Holy Spirit Movement. Den fick en härlig avknoppning som kan jämställas med Malmö Redhawks, men hette Herrens Motståndsarmé.
Alice hade kontakt med flera andar.
Viktigast var dock en död italiensk officer vid namn Lakwena. När Alice efter två äktenskap visade sig vara infertil, blev hon vansinnig. Inte ens elva olika häxor kunde få henna att inträda i grossess. När kriget bröt ut i Uganda beordrade Lakwena Alice att skicka ut hennes nya krigshär för att bekämpa ondska. Det långsiktiga målet var att erövra huvudstaden Kampala och därefter göra plats för paradiset på jorden. Trots ett antal inledande framgångar på krigsfältet förintades snart Alices armé av kraftig artillerield i skogarna utanför huvudstaden.
Resten av livet tillbringade Alice Auma i ett flyktingläger i Kenya, övergiven av andarna. Där hann hon bli anklagad för barntrafficking och hitta ett botemedel mot HIV/AIDS (Sug på den Leif Boork!).
I januari 2007 dog Alice Auma i en ännu inte konstaterad åkomma.
Låt oss minnas Alice Auma tyst, men länge.
Succésagan "Internationella snicksnackare genom världshistorien" rullar oförtrutet vidare. Denna gång tar gästskribenten "J" oss med på en hisnande resa i tid och rum.
Människosläktet har begåvats med en och annan profil genom åren. En del stannar kvar i våra medvetanden, andra lämnas åt glömskans mörka bakgård. Tystlistan har bestämst sig för att det senare inte ska ske med Alice Auma.
Här har vi att göra med en feministernas egen häxtorped, kapabel att få var och en att känna sig som en mänsklig kanonkula.
Alice föddes 1956 och kom tidigt i kontakt med en värd dit vi vanliga dödliga oftast nekas tillträde. Hon blev ett andemedium (sug på den Gudrun Schyman!) och startade i mitten av 80-talet ett uppror mot Ugandas ogudaktiga regering. Med detta ville hon förebereda för det tusenåriga, kristna riket (sug på den Göran Hägglund!). Följaktligen namngav hon sin armé till Holy Spirit Movement. Den fick en härlig avknoppning som kan jämställas med Malmö Redhawks, men hette Herrens Motståndsarmé.
Alice hade kontakt med flera andar.
Viktigast var dock en död italiensk officer vid namn Lakwena. När Alice efter två äktenskap visade sig vara infertil, blev hon vansinnig. Inte ens elva olika häxor kunde få henna att inträda i grossess. När kriget bröt ut i Uganda beordrade Lakwena Alice att skicka ut hennes nya krigshär för att bekämpa ondska. Det långsiktiga målet var att erövra huvudstaden Kampala och därefter göra plats för paradiset på jorden. Trots ett antal inledande framgångar på krigsfältet förintades snart Alices armé av kraftig artillerield i skogarna utanför huvudstaden.
Resten av livet tillbringade Alice Auma i ett flyktingläger i Kenya, övergiven av andarna. Där hann hon bli anklagad för barntrafficking och hitta ett botemedel mot HIV/AIDS (Sug på den Leif Boork!).
I januari 2007 dog Alice Auma i en ännu inte konstaterad åkomma.
Låt oss minnas Alice Auma tyst, men länge.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
