Teatertanter åker tunnelbana för första gången

I dag är det fredag. Och det är oftast då dom dyker upp. Just det, teatertanterna...

Från Hälleforsnäs, Alvesta, Hedemora och Motala har dom åkt. Medelst buss har dom tagit sig till huvudstaden för att titta på en fars/musikal/pjäs. "Det ska bli så roligt!"

Fnittriga på vitt vin och intryck åker dom tunnelbana för första gången. Föreställningen kan börja. Tåget startar, som bekant, med ett litet ryck och tanterna tappar balansen: "Hohooo, ojojoj, här får man hålla i sig, haha hihi hohohoooo..." Deras män håller god min, vill inte tappa ansiktet, utan håller i stången allt dom orkar. Det "bästa" är om teatertanten ramlar in i nån infödd stockholmare och överöser denne med ursäkter. Den luttrade, men artige, stockholmaren ler förstås milt överseende.

Sen kommer teatertanternas bekräftelsesökande blickar: "Visst är det jättejätteknasigt det här, när det rycker till, visst?"

Nej, det är inte speciellt knasigt. Det är du som är en lantis. Håll tyst!